new home

If you want to find me.

Click HERE

Varken denna bloggen eller min förra på blogg.se känndes rätt. Så jag testar något nytt och håller tummarna för att det skall kännas bättre i mitt nya blogg-hem.

baby come home

Att jag saknar Martin är ett stående faktum, men när jag får reda på att han skall komma hem med en present från en av mina favorit butiker lägger sig min längtan på bristnings nivå. De kommande dagarna kommer jag lägga mig tidigt och gå upp sent, bara för att få tiden att gå lite snabbare...

finals week is destroying my sociallife

Var befann jag mig när alla andra stod på borden på Set igår? Hemma i min säng slötittandes på Peter Pan. Var är jag när samma grupp människor ringer och ber mig komma till Setai och äta brunch? Hemma med näsan i mina böcker. Behöver jag ens tillägga att jag räknar ner dagarna tills jag har skrivit alla mina prov och kan börja bli lite social igen? Bortsett från en heldag på Nirvana Spa igår har jag inte socialiserat på jag vet inte hur länge, hade det inte varit för Pernilla som bor hemma hos mig tror jag inte att jag skulle sett ett bekant aniskte de senaste veckorna. Men om 12 dagar är allt över, om 13 dagar sitter jag på ett plan påväg till Europa, och om 14 dagar kommer jag få träffa min familj och alla mina vänner igen. DÅ skall jag trotsa eventuell jetlag och bara socialisera från morgon till kväll!

located frustration

Botemedel för bloggsjukan.
Jag vill ha: En snygg blogg, och då menar jag inte söt och trevlig. Jag vill att min blogg skall vara så f*cking j*vla snygg att jag känner för att blogga bara av att titta på den.
Jag vill ha: Statestik, jag har fortfarande inte fått igång det på blogspot, och utan att kunna se hur många som är inne och läser varje dag faller intresset för att blogga snabbare än D.J.
Jag vill ha: Smarta, snygga, elaka, snälla, coola och framförallt läsare med åsikter. Långt ifrån allt jag gör, skriver, fotar osv. är mellan mjölk. Jag vill ha läsare med fart som kan sätta mig på plats när jag gått för långt över gränsen. Men jag skall tillägga att totala idioter som aldrig åkt utanför tumba och som inte kan se det geniala med att leva "outside the box", även är välkomna. Ni roar mig.
Jag vill ha: Min kamera, jag slarvade bort Martins på Mokai, vilket gör att jag måste överleva på photobooth.

Hjälp någon?

last times

Nu känner jag mig äntligen frisk igen, så nu jävlar skall jag ge mitt liv en omgång. Jag sitter right now och planerar exakt vad jag behöver göra varje dag, timme, minut fram tills mina slutprov. Och skall jag vara helt ärlig känns det sådär. Men det gör det väl alltid i dessa tider? Tänker åka tillbaka till skolan på måndag och efter det kommer jag låsa in mig på mitt rum och plugga.
Men innan dess skall jag ut och åka båt på lördag och snart skall jag iväg och spela tennis, lite kul måste jag få ha mina sista dagar i Miami...

still here

Jag har inte gett upp denna bloggen riktigt än. Den är min livlina på sätt och vis. Men den tar mer än vad den ger, så snart kommer jag nog försvinna ut i den anonyma bloggvärlden.
Men en sak som jag kan dela med mig om är att tjejer/tanter på dessa kryssnings båtar måste vara de mest patetiska varelser som någonsin vandrat på denna jord. Martin ringde mig igår efter att besökt crewbaren och kräktes över alla feta fula tjejer som försökt få med honom hem.
Helt ärligt, varför vill man vara en töm och glöm tjej? Jag förstår inte logiken, eller den obefintliga självrespekten. Visst ombord får säkert de tjejerna uppmärksamhet, men den här romantiska bilden att någon skulle titta på dem två gånger om det inte vore en limit på tjejer ombord är så löjlig. Jag har träffat ganska många som jobbat ombord och de har ett mindre smickrande smeknamn för tjejer som dem. Så om ni någonsin skall jobba på en båt, försök att bevara lite självrespekt, just a tip. För ingen vill vara känd som slampan på the world cruise 2009...

anonym.

Det är vad jag vill vara just nu. Har förmånga saker i mitt huvud, och det är inte kul att blogga när jag hela tiden behöver tänka fyra gånger innan jag skriver något. Jag vill kunna skriva av mig, inte bara knappa in några kryptiska meningar under en bild. Det ger mig inget.

Kanske hittar ni någon blogg som ni tror jag skriver, kanske återkommer jag här. Inget är uteslutet, men idag öppnar en helt anoNYm blogg signerad agnes.